...bär det igen iväg västerut,oj så glad man blir när den älskade sambon meddelar att han tänkt att jag(läs: vi)skulle slippa över ett tag under denna sommar semester till min absoluta favorit stad: Stockholm.
Vet inte vad det är men bara någon meddelar att dom är påväg över så känner jag mej så ledsen och tyngd...men bara jag får höra att jag kommer att vara där innom någon dag då förbyts känslan om till glädje och tyngden släpper som bara den,...och sen när man åker hem igen..suck...känns som när en fånge förklarar hur han haft det 20 år i fängelse!
Men bättre än ingenting må man säga,frihet måste man få känna emmelanåt!(om inte i sverige så i skogen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar