http://www.xmasclock.com/

1 juni 2012

Livs uppgift.

Att välja en nära vän att göra en uppgift,en livs uppgift,en möjlighet att få stå närmare än många andra,en sån vän väljer man med noga tanke,med omsorg.

Man vrider och vänder,funderar,finns det något som kan få personen att inte klara uppgiften?
Man väljer någon man känt länge,någon man litar på,men även har man dendär "okej" känslan om den andre sen inte själv tycker att den kan ge allt,för känner den inte så..då kan det inte bli rätt.

Men..om man får till svar,att vännen har bara väntat när den uppgiften skall ges till denne,och just av mej,och att det kommer vara en ära att ta imot den.
Man blir så ypperligt glad,det lixom bara värmer hjärtat,framtiden kan inte ändra något.

Uppgiften må vara av vilket slag som helst,men har man lovat att följa den och sedan gör det motsatta,
drar ut på tid,"glömmer" och inte ger det minsta tecken på att man skulle bry sej...Då blir jag väldigt lessen,känner mej som ett kapittel där man dög då den andres liv ännu var ställt på ett vist sätt...

Men snälla människor jag vill ge er ett råd:

Får ni en fråga,där ni blir på ett eller annat sätt bundna för resten av era liv till något
Fundera ordentligt!
Klarar ni av att förfylla det som förväntas av er?
oavsett om er egen livsstil förändras eller inte.
Om ni känner minsta lilla oro över att ni kanske inte klarar av detta,tacka nej!
Det kan vara illa för stunden,men det finns inget värre än att missköta sin uppgift
vare sej den uppgiften är liten i början...även den blir stor med tiden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar