Men jag undrar inte,förr var man ute,man lekte ute,man besökte vänner,man hittade på saker tillsammans...man spelade Super mario...och det var ju grymt spännande,nästan så man sket på sej när man kom till dendär stora sköldpaddan som hade stulit staven av prinsessan..
Man har blirvit o-socioal!
Sen finns det dendär grymma saken som kallas depression,den är hemsk,men den pratas inte om...det vore ju att skämmas över om världen viste att det finns deprimerade människor...nej man skall absolut hela tiden ha smilet på och nicka och vara glad annars är man ju en BITCH utan något vett som helst.
Det värsta med depressionen är att man sätter sej själv i en situation där man ser vad alla andra har,och tycker man själv blir lite lämnad efter,t.ex. alla andra vänner har en partner,jag är den ända singeln på partyt.
Jag är den sista i hela jävla släkten som inte har hus,eller barn eller hund...
Allt blir tungt,man drar sej tillbaka,är man klassifierad som den "sista" är det redan svårt att få med "gänget" eftersom deras livs situation är helt annorlunda ställt mot ens egen...
Det ända rådet jag har kunnat ge är...well det låter kanske groteskt men: Kick yourself in the ass!!
Sitter du hemma kommer du troligen inte att hitta någon åt dej,gå ut träffa nya människor du aldrig sett,ta ett stort steg och gå fast på en singelkväll,eller ta en fredag kväll ut på krogen,i nyktert skick i en stad du inte annars skulle gå till...gör något du inte annars skulle våga.
Du har mera än du tror: Kanske du inte tycker det själv men det är så sant,bara du zoomar ut lite,och slutar focusera dej på vad alla andra har...kanske någon inte har en katt,men du har det och den personen är SÅ avund på dej,då du har möjligheten till en katt.
Bli grym: sluta jobbet du inte gillar,du blir lixom i en liten ond cirkel när du sitter och stirrar dagarna i ändan på samma personer,och dom vet redan din story,dom kan inte hjälpa dej om dom inte gjort det änn...byt jobb,gör något du aldrig hade väntat dej,på så sätt får du nya vänner,nya storyn och ingen vet vad som varit dej i det förra jobbet! Kanske du t.o.m hittar ditt dröm jobb...
Gör något du tyckte var roligt förr: kanske dansa,ta en kurs..där kan finnas någon du inte kände förr...
Märker du att du sitter hemma,med en fet påse chips i famnen och gråter...då är det verkligen dags att slänga påsen i rosken och gå ut...livet sitter inte i chipset,eller i din soffa,livet finns där ute...bara att grabba dens balls,och för guds skull ta inte med din andra deprimerade vän ut...du hjälper inte den något mer an vad den hjälper dej..ner i diket!
Kicka dej i arslet...gör något oväntat och bli förvånad hur roligt det är!
Skulle man göra mera nya saker,ta imot nya utmaningar tror ja alla skulle vara annorlunda,slutar man psykiskt hacka på någon skulle även den må bättre...jaa,ni vet...det finns ju även manspersone/kvinnor som tycker det är hur roligt som helst att hacka på deras fruar/sambo/flickvän/män/pojkvän..."varför är inte maten klar,här är dammigt,du tycker nu så som du tycker å ditt tyckesätt är fel,underligt hur dina kläder har suttit på samma stol i 2dagar nu,du gör ju aldrig något..."
Kanske nån av er känner er träffade...det är tungt,enormt tungt,alla prioriterar saker så olika,och om dom är grymt olika blir det oftast så att man hackar på den andra,dag efter dag,timme efter timme,och man tror att man är så duktig som klagar,men egentligen gör man mer illa än man vet..(detta är lite som med hundar,står du röd i fejset och skriker åt hunden,SITT så sitter den garanterat inte,men säger du med en lugn röst sitt..då har den troligen arslet i backen föränn du kommit till -itt...)
Den som blir offer känner sej nedsatt,hela tiden,känner sej oduglig,värd noll...verbala utlåtanden är emellan värre än fysiska!Här kan depressionen kicka in om man låter den...
Och sammhället gör det inte bättre heller...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar