Som ni vet älskar jag skog och mark och jag bor på ett helt ok ställe...naturen är rätt så nära men ändå inte...jag som helst skulle bo med naturen helt runt mej utan andra hus i närmaste närhet..men någongång blir även jag förvånad,hur nära naturen sist och slutligen är..
Som en dag då jag kom gående på småhusområdet och just skulle vika av till den lilla skogsdel(ca.50m brett "skogs" området) som finns mellan vårt hus och småhusområdet,då fastnade mina ögon på denna lurviga sötis som trodde att ingen i hela världen kunde se den där den låg 6m ifrån mej...
Naturen kommer närmare mej hela tiden...eller kanske är det jag som drar den närmare mej?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar